”När papperet blandats med leran och bränts till ett nytt material har förgänglighet förenats med beständighet. Ett förverkligande av en urgammal tes om motsatsernas enhet där de rumsliga tingen rymmer motsatser och motsatserna själva slår om i varandra.” (Herakleitos ca 500 f.Kr.)
Rullar och ark minner om papper som minner om text. En spänning mellan det givna och det möjliga och en form som livnär sig på både framtid och dåtid. Rullarna är inte längre några objekt utan blir till handling, eftersom tankar på möjligheterna redan finns i formen och därför förändrar den.
Papper och lera, rullar och ark, en spänning mellan det givna och det möjliga, mellan det tillfälliga och det nödvändiga. I dialektiken mellan en redan given mening och en form, som med utgångspunkt i det givna uttrycker en ny mening, slås helt enkelt vaneseendets fjättrar sönder.
Berit Larsson
Idéhistoriker
